Hej alla sommarglada medlemmar!
Äntligen har vädret kommit oss till lags med många härliga sommarkvällar innan rutinen tar över helt. Under sommaren har vi som många andra verksamheter haft lite stiltje, men det kommer under en snar framtid ske en del förändringar på vår baksida med ett ytterligare tillägg. Nu kommer även en plattlagd gång ersätta dagens asfalt. Det innebär även en större utgift, men vi har en för närvarande stor likviditet alltså stor kassa. Som ni ser i den ekonomiska planen så kan det vid en första anblick se väldigt positivt ut, men i egenskap av föreningens kassör tänkte jag nu och framgent gå igenom några för föreningen, och således för oss enskilda, viktiga begrepp. I dagens inlägg tänkte jag diskutera begreppet likviditet och därmed även vår kassa.
Som ni noterar i den senaste kvartalsrapporten har vi en kassa på drygt 4,4 miljoner. Det kan därmed antas att vi är förmögna och att vi således bör ha möjlighet att investera större belopp i kosmetiska förbättringar etc. Det stämmer att en alltför stor kassa bör ett företag eller förening undvika på grund av de avkastningskrav som är svåra att uppfylla. Det är däremot viktigt att utröna varifrån likviditet uppkommer och hur den används. Detta kallas för kassaflödesanalys. I vårt fall så kommer den största delen av den innestående likviditeten från en nyligen genomförd lägenhetsförsäljning.
Alltså en tidigare hyresrätt i föreningen som har förverkats vilket påverkar våra löpande intäkter, men ger en möjlighet att förändra kapitalstrukturen i föreningen. Det innebär med andra ord, investera i nya behov med ”egna pengar” istället för ta upp nya lån vilket är förknippat med amorterings- och ränteutgifter, det kan även vara ett tillfälle att amortera på befintliga lån för att minska räntebördan. Likvida medel kan alltså ses som ett mått på hur en förening eller ett företag kan klara kortsiktiga utgifter, däremot ger den ingen indikation på hur väl den långsiktiga ekonomin ser ut. I vårt fall minskar de långsiktiga intäkter då en dold tillgång har blivit realiserad samtidigt som vi istället för amortering använder pengarna för att investera i baksidan samt ha pengarna tillgängliga för framtida potentiella kapitalbehov i samband med det horisontella stambytet samt möjlig hissrenovering. Framgent önskar jag att eventuell återstående likviditet hanteras mer varsamt och nogräknat till att investera i åtgärder som sänker kostnaderna som till exempel effektivare elsystem, utreda möjlighet för tillskott av el via solceller etc. Alla investeringar likt den som nu sker på baksidan har vi alltså kortsiktigt de facto råd med tack vare den likviditet vi har, dock medför de även höjda kostnader. Det är alltså en skillnad på intäkt, inkomst, utgift och kostnad. Låt oss exemplifiera detta; om föreningen köper in en ny tvättmaskin för 10 000 kr och förväntad livslängd för vårt bruk är 10 år så innebär utgiften vid inköpstillfället 10 000 kr, men kostnaden blir fördelad över 10-årsperioden således 1000 kr per år i avskrivning.
Intäkterna är kopplade till inkomsterna, en inkomst är till exempel förskottsinbetalda hyresavier som sedan blir periodiserade. Alltså om hyresgästen betalar in 9000 kr i förskott för perioden oktober till december så är den periodiserade intäkten 3000 kr per månad och det är således vad föreningen har råd med att ha i kostnader och avskrivningar per månad.
Detta var alltså ett kortare inlägg om mina åsikter som er kassör. Kommentera gärna och så hoppas jag att det finns andra frågor som jag kan skriva om framöver.
Ha en fortsatt trevlig sommar!
Väl mött
Arvid